12- En sorg som aldrig kommer försvinna

Hur vet man att den inte kommer försvinna? Jag sörjer nåt ofantligt mina två nära som båda  gick bort 2011, men jag känner att ju längre tiden går och ju mer  jag förlikar mig med att dom inte finns kvar på jorden längre ju mer övergår det till att jag "bara" saknar dem. Och dom kommer jag alltid bevara i mitt hjärta och jag är helt övertygad om att vi kommer ses igen, på något sätt. Vilket också gör att min sorg inte blir ändlös. 

Jag kan inte gräva ner mig i sorgen efter andra och sluta leva, hur fantastiska människorna än är och vad dom än betyder för mig. Jag andas fortfarande. Jag lever. Och jag måste kämpa vidare.

11- Den här dagen kommer jag alltid minnas

Jaaa... saken är ju bara den att jag har lite dåligt minne och är lite smått flummig, så det är inte så  lätt. Men det är väl sånt som verkligen betyder något som etsar sig fast i minnet. Jag kommer alltid att minnas glädjeruset och lyckan när jag fick veta att min lägenhet var min. Obeskrivligt, lika fantastiskt som att köpa Tornado!

Bra saker jag alltid kommer minnas!

Nu ska jag skärpa mig, om dagarna räcker till ska jag blir klar med det här till jul!!

Puss

10- Bloggar jag läser

Jag läser inte så himmlarns mycket bloggar längre, jag lessnar fort på  folk som bara skriver om kläder och smink, så jag följer mest mina vänners bloggar och en del hästmänniskor som skriver om sin träning, dock bara dom som skriver vettigt, sen läser jag även Jonna Jontion´s blogg, den tycker jag är superspännande!! Rekommenderas!

Jag känner att det här med att göra dagar går.. sådär! Men, jag ska sluföra det! Om jag nu lyckats få bland annat kära Bea att läsa det här spektaklet och hon minns viktiga detaljer så som min längd så gäller det ju att inte göra sina läsare besvikna, right?

BEA, jag är en dålig människa, jag glömde ge dig dina pengar! :(

Mjuff

09- Min musikstil

Jahajaaa,musikstil? Det blir ett väldigt luddigt svar. Jag lyssnar på det mesta, men framför allt Håkan Hellström, Lars Winnerbäck och en hel massa 80-talsmusik. Annars så gillar jag det mesta, fast jag har har väldigt svårt för hårdrock, dödsmetall och sånna där knepiga saker. Jag lyssnar mest bara på  musik i bilen och där har jag alla skivor jag gillar så då blir det ganska enkelt :) 

Det här var ju givande!

08- Hit vill jag resa

När det kommer till resa så vill jag ganska många saker. Jag vill se och uppleva städer, byggnader och matkulturer. Jag vill ligga på en sandstrand vid havet en hel dag och läsa en bok, rida på kameler, simma i havet, äta färsk frukt, rida hästar i andra länder. 

Ja, det mesta helt enkelt! Det är nog egentligen väldigt få länder som jag inte vill besöka, och det är mest för att det är krigsdrabbade länder. Annars vill jag gärna se allt, uppleva nya kulturer och människor. Resa jorden runt hade varit superhäftigt! 

Afrika är en världsdel som alltid har fascinerat mig, jag skulle gärna åka dit en kortare period som volontär!

Men jag har ingen panik med resa, världen finns kvar än så länge och som allt är just nu så prioriterar Jag Tornado först! Men får jag råd kommer det sååå totalt bli en resa nagerst!

Mjuff! 

07- Min bästa vän

Det här måste ju bara vara  den enklaste dagen av alla! Min bästa vän, min bästa babe, min bästa halva, lösningen på allt, alfa omega, min bästa lunga, den som förstår mig, allt i en perfekt förpackning- Anna-Karin! 

Till hösten har vi känt varandra i tio år, det är då tre år från halva livet. Vi har samma humor, kan prata om allt, om vi ens behöver prata, för man kan ganska ofta räkna ut innan vad som är på väg att sägas, om det inte är vårat vanliga randomcrazy.
Jag blir aldrig så lugn och trygg med någon annan människa, vi tar varandra precis för vad vi är, igen prestige, inga krav, ingen kan peppa och motivera mig som Anna-Karin, få mig att vilja  genomföra saker och åstadkomma något. 
Trots att jag bodde två år i Östersund så  kändes det alltid som att du var i Busjön och jag i Lycksele, vi kunde ses när som helst, alltid.

Anna-Karin, du är och förblir min bästaste vän och jag älskar dig!

Usch

Jag har sovit såå dåligt. 03 vaknande jag första gången och sen har det bara rullat på, gång på gång och massa konstiga drömmar. Vid 06 vakande jag slutgiltigt. Less..

Men mjuffan verkar gullan livet, i natt har hon belägrat divanen, men hon har hunnit vara uppe och kuta en sväng, klösa trädet, jaga pipen och ligga och låta som en perkulator. Nu är hon åter på divanen och snarkar så det domare sötan.

Nu ska jag upp, ny dag, nya möjligheter!

06- Min förebild

Jag sa ju att jag inte skulle klara av att skria varje dag, hah!

När jag tänker förebild tänker jag genast på mormor, min starka fantastiska mormor som hade 13 syskon fick fem barn  däribland trillingar. En stark person som man alltid var välkommen till, som var glad att se en. Helt fenomenal på det mesta inom handarbete. Lagade den bästa och godast maten i världen. 

Min mormor kan vara en av de bästa människorna i världen, hon fick mig att känna mig viktig, var stolt över saker jag gjort. 

Min för evigt älskade och saknade mormor, min förebild, mitt hjärta.

05- Staden där jag bor

Jag är född och uppvuxen i Lycksele som ligger i Västerbottens inland 13 mil väster om Umeå för den som har koll på geografi. Annars är det oviktigt! En liten stad i norrland. 

Lycksele är litet, jag hörde för ca 10 år sedan att då var det lika stort som Ersboda i Umeå, typ 8000 per eller nåt, ganska lagom enligt mig. Jag har inget som helst behov av en större stad, jag skulle gärna bo i en by. 

Däremot hade jag gärna haft lite vettiga affärer i stan så som Hööks, ett ordenligt Granngården och kanske typ Biltema, ICA Maxi?Då skulle jag leva gott och inte behöva flänga en massa, bara för att fara på Cover, himmlarns praktiskt. 

Lycksele är dessutom väldigt vackert och såhär års brukar det vara  massa snö och jättebra, men det verkar vi få vänta på i år... 

Tjing!

04- Tio saker som man kanske inte vet om mig

Jaha, det här blir ju spännande, det är ju liiite oklart vilka som läser det här svammlet, så då är det alltså  ännu svårare att veta vad ni vet! 

Men!  Tio mycket spännande saker som man inte vet, here it is!

1: Jag är 174.5 cm lång och därmed 0.5 cm längre än min pappa!
2: Jag hatar när det är hål i sockarna.
3: Jag tuggar nästan alltid tuggummi.
4: Jag älskar lutfisk.
5: Jag handlar alltid på ICA.
6: Jag har aldrig ägt en helt ny cykel.
7: Jag blir tokig på  rasister, icke feminister, krig och folk som inte kämpar för rättvisa.
8: Jag tänker nästan hela tiden på hur jag ska träna min häst.
9: Jag har haft lugg sen jag var 12 år.
10: Jag är allergisk mot pälsdjur, hö och damm, jag är alltid i stallet, har en katt hemma och städar en gång i månaden.

Sådär, nu hoppas jag att du känner att den här informationen gjorde dig upplyst och att ditt liv blir ännu mer fantastiskt! 

Nu måste jag genast återgå till att inhalera katt! 

Mjuff!

03-Din familj

Min familj består av Kallsare. Om någon har missat det så är Kallsare ett sammlingsnamn för alla oss fantastiska Karlssons! Hela släkten är rätt enorm, jag räknade ut för ett tag sedan att från farmor och farfar ner till kusinbarn är vi 72 personer! Det är min själ inte lite folk!

Sen är vi ett gäng på mammas sida också, vi är inte alls så många. Men vi är Lindh och vi är ascoola!

Jag har 28 kusiner totalt från båda sidor varav en änglakusin. Och en hel del av dem har ynglat av sig, och en del av dem har fått barn i sin tur. Det tycker jag är lite häftigt att det kan finnas så många generationer av oss.
Men nu har jag rabblat hela släkten, så då var det väl bara familjen kvar.
Jag har en bra familj. Vi är sex stycken: Min pappa Evan, mamma Inga-Lill, Storebror Jonatan, storasyster Elin, lillebror Emil och så jag den fantastiske Emma!

Då Jonatan är 14  år äldre och har en annan mamma än vi andra tre är jag till största delen uppvuxen med Elin och Emil. Numera bor alla utom Emil på eget håll och har skapat sitt eget liv, dock så hörs vi oftare när vi inte bor på varandra och när vi ses är det mycket trevligt.

Jag älskar min familj!

02- Din pojkvän

Någon pojkvän har jag inte, för mig är det inte direkt ett problem. Jag har under en rätt lång tid ansett att innan jag inleder ett förhållande med en annan människa ska jag vara en stabil människa, och det anser jag att jag är nu. Men nu är det den lilla detaljen att jag jobbar väldigt mycket och resten av min vakna tid får Tornado.

Självklart vill jag som vilken frisk människa som helst inte leva ensam  resten av mitt liv, men jag känner ingen panik. Det faller in i kategorin av saker som löser sig med tiden. Panik ger mig inget och jag är jättenöjd med mitt liv som det är nu!





Fast... det är klart, om det en dag skulle komma en karl och ringa på min dörr och säga: "Jag är Mr. Right!"  Så skulle jag nog kanske skaka hand med han innan jag avfärdar honom totalt! 

01- Presentera dig själv

Okej, let´s go! Ann Emma  Magdalena Karlsson, jag är 22 år och född 17:e augusti. Jag har en nordsvensk kallblodstravare vid namn Tornado och jag älskar honom över allt annat på jorden, Jag är besatt av att träna hästar. Jag tycker om att prata deep shitämnen, dricka hutlösa mängder the, eller ligga i min one pice och njuta av livet. 

Jag är optimistik och tänker oftast possitivt, jag går in med inställningen att allt händer av en anledning och vad jag än möts av så kommer jag att kunna hantera det, sen utgår jag även ifrån att allt löser sig, alltid, jämt, varje gång och hela tiden!

Jag är glad, tokflummig, har ingen tidsuppfattning, jag hör lite dåligt, är lättskrämd och glömmer tusen viktiga saker, dock så glömmer jag inte att jag är viktig, för det har jag lärt mig, minsann!

Det där är väl mina enligt mig bra och flummiga sidor, jag kan vara vidrig också, men det låssas vi inte om!

Nu kan ni ju få roa er med att hoppas att det kommer en fortsättning på  det här spektaklet som ska överelva i 23 (!!!!!!!) dagar!  GAAAH!

God natt!

Inte ens februari duger

Jag tänkte att jag ska prova vara som alla andra, en liiten stund. Det kan ju bli superspännande att se om jag står ut! 

Woooooop!

Dag 01 – Presentera mig själv

Dag 02 – Min pojkvän

Dag 03 – Min familj

Dag 04 – 10 saker som som man kanske inte vet om mig

Dag 05 – Staden där jag bor

Dag 06 – Min förebild

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Hit vill jag resa

Dag 09 – Min musikstil

Dag 10 – Bloggar jag läser

Dag 11 – Den där dagen jag alltid kommer minnas

Dag 12 – En sorg som aldrig kommer försvinna

Dag 13 – Mina drömmar

Dag 14 – 10 saker jag vill göra innan jag dör

Dag 15 – En viktig person

Dag 16 – Det här gör mig upprörd

Dag 17 – Det här får mig att må bättre

Dag 18 – En resa

Dag 19 – Mina rädslor

Dag 20 – Min favoritplats

Dag 21 – Det här saknar jag

Dag 22 – Mitt hemland

Dag 23 – Ett sista ögonblick

News

Jag har klippt mig! Och jag är så skikt nöjd! Det är nu kort, megakort. Inget jobbigt häng och släng. Och så en liten röd detalj, coolt värre!

Världens nöjdaste människa ska nu sova.

Natti.

Lite annars

Fast.. Egentligen är det ingen större skillnad, en ganska vanlig dag. Upp, på jobbet, idag hade vi bakskola. Vi fick se hur man ska göra med bröden vi ska använda, rätt intressant tycker jag då det är rätt kul att baka. Sen fick jag åka med snälla snälla Titti tillbaka till stan där jag gjorde en snabbsväng och kollade läget på julklappsutbudet, då jag har börjat och faktiskt kommit en ganska bra bit är jag väldigt sugen på att färdigställa.

Sen gick jag hem och konstaterade att jag äntligen fått en ny tid för att ge blod. Men jag ska ringa och kolla så det är grönt med att jag.tatuerade mig i juli. Man vet ju aldrig..

Sen hade jag och mjuffmarion ett chillarmoment i soffan i två timmar, det var rätt skönt att ligga och göra inget.

Sen tog jag mig i kragen och drog på mig ridoverallen och for ut till tornado. Då underlaget är smått urkasst just nu så valde jag att tömköra. Då det är en nödvändig och viktig del av inkörningen så lägger jag gärna ner lite extra tid på det. Och jag tycker själv att det går riktigt bra. Min fina duktiga kille<3
Jag tänker att så länge underlager är så här så blir det nog mycket markträning och kanske en del resor till ridhuset för att få lite variation och rpn.

Jag ska upp och jobba imorgon, och.innan dess är det ut till stallet och fixa hö och vatten. Blir himmlarns bra. Nu sova.

Natti.

Ibland

Ibland har jag tusen saker jag.vill dela med mig av här, problemet är bara att när jag kommer så långt att jag ska ta tag i det och skriva så minns jag inte längre vad jag vill..

Just nu är jag lite splittrad, sen.senaste tiden har handlar så otroligt mycket om sjukdomar, både på människor och djur. Och det är något som berör mig starkt. Allt levande förtjänar att få leva, och dessutom få sin chans att verkligen göra det.

Kväver vi varandra och oss själva.i.våra hårda krav och strävan efter perfektion? Måste allt vi gör vara perfekt?  Finns det inte att man gör sitt bästa och det är tillräckligt?

Jag kan känna i vissa situationer att fast jag gör mitt allra bästa, och verkligen inte kan åstadkomma mer än vad jag just gjort, så räcker det ändå inte. Förväntningarna och.kraven är högre, man måste göra mer, annars är man en belastning och inte till någon nytta.

Det finns nog många situationer i livet man kan applicera detta på och man kan vända det åt alla håll ocg fundera på varför världen är en så skruvad plats, eller så kan man sträcka på sig, varar stolt över sin insats, folk ska vara lyckliga att man ens bidrog! Och bara vara allmänt nöjd med sig själv, för att man är ganska bra.

Det tänker då jag göra i alla fall. Jag är ju trots allt alldeles lagom fantastisk,Yes!

Puss och god natt.

Min andra svarta

Fast hon är inte min, men hon kommer bo här tills det blir vår <3 ever="ever" heter="heter" hon="hon" i="i" marion="marion" mysigast="mysigast" nbsp="nbsp" och="och" r="r">

Ps. Jag har gjort en canvastavla på  Tornados perfekta näsa! MJUFF!

 

Den man älskar

Den senaste tiden har varit lite upp och ner, lite ovanlig och konstig. Det mest fantastiska har äntligen hänt! Banklånet har gått igenom och jag har  köpt Tornado, min älskade fina underbara Tornado, bara min. Jag är så glad! Och jag har haft sån tur! Har har haft möjligheten att rida honom som medryttare hos Marie tidigare, och nu sedan ett drygt år tillbaka har jag haft honom på forder, alltså typ den bästa dealen i hela världen! Och världens möjligheter och tid att lära känna honom. Jag är så glad och tacksam!

Jag har precis idag vunnit en westernsadel och ett sadelfluff till min lilla älskling, så nu har jag beställt alla andra prylar som jag behöver till sadeln. Resten av pengarna på lånet ska jag skömma bort både mig och Tornado för! Det behöver vi! 

Jag har redan belönat oss med en John Moore clinic i två dagar om en och en halv vecka, det går framåt och jag känner verkligen att vi utvecklas! Det är sååååååå roligt! Senast idag hade vi ett fall framåt när vi stötte på  mördarrabarberna som Tornado bara har gått förbi MINST två  gånger varje dag sen.. fyra år tillbaka, det blev dramatik! Men med lite coachning från Marie plus att jag fick lov att bli förbannad på  ledrepet en stund så fick jag bort bogen och vi kom oss till rabarberna, muffen <3 bra="bra" det="det" fantastiskt="fantastiskt" i="i" lite="lite" lossnade="lossnade" nbsp="nbsp" s="s" sidepasen="sidepasen" var="var">

Jag älskar min häst och längtar till jag får min westernsadel, även om jag har min dressyr och min hoppsadel så är det sån otrolig skillnad, jag  kommer åt han på ett helt annat vis, har benen fria och det känns som jag kan sitta mer avslappnat plus att jag älskar hornet! MYCKET BRA!!

Imorgon ska vi bygga hage och rida till Sara, det blir trevligt!

Nu vill jag bara säga god natt och jag är en otroligt glad och lyckligt lottad människa! 

LIVET ÄR UNDERBART!

Funtad?

Jag sitter här och funderar lite kring det här med respekt, alltså mot allt och alla. Det är intressant, för antingen så tolkar folk det olika eller så vet alla inte vad det betyder, det är lite oklart just på den punkten. 

Den senaste tiden har jag mötts av människor som ignorerar mig när jag pratar, tystar ner mig mitt i en mening, kör med mig, klottrar på mina saker, är sura och otrevliga helt utan anledning, kort sagt beter sig på ett vis som jag tycker tyder på att de anser att jag är mindre värd än dem, vilket jag fortfarande inte kan förstå varför jag skulle vara. 

Varför skulle någon människa vara mindre värd än någon annan? 
ALLA har väl ändå precis samma värde, människor eller djur?
Varför skulle man göra skillnad? 
Kan man inte bara respektera alla?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Respekt  Om något skulle vara oklart fortfarande! 

Inte på nå go il

Nu är jag på pjöttmyra, där i pöbbes, fjustrut och allämt irriterad! Finfin summering! DUMMA DUMMA BANKARSLE! 

Jag ville egentligen bara säga det, tack så mycket! Nu har jag ingen aning om hur jag ska lösa det här! 40 000, kommer INTE att hända, nu är det gokke, ja är härsse, what to do?

Uhhhhhhg!

Ganska mycket tid

Jag kom just fram till att 22 år är en evighet, typ!

Jag har hunnit uppleva en hel del saker, träffat massa människor som påverkat mig på olika vis, men även folk som bara flaxat förbi.

Jag sitter och kollar på bilder från tidigare bravader i livet. Studenten, gamla mobilbilder, jul och nyårsaftnar som jag spenderat med folk som  jag aldrig får träffa igen för att de har lämnat oss kvar sörjande och själva gått vidare till nästa steg, hästbilder, ridläger i Ammarnäs, superskumma bilder från då jag och mitt tipp toppgäng gjorde saker i högstadiet och gymnasiet och massor massor mera, jag blir så lycklig, rörd, full i skratt och lite ledsen när jag ser bilderna, men det är minnen, minnen av livet som är viktiga att ha kvar och ta fram, titta på. 

Idag kunde jag kolla på bilderna från begravningen och jag kände att jag kunde hantera det, det är stort.

Man förändras, växer, utvecklas, bryts ner och byggs upp igen, man väljer nya  vägar och tar nya steg i livet, men när jag ser på bilder från förr så ser jag ändå att jag är ju den samma, på något vis. 
Förändringen är ganska solklar, men ändå.. det är ju jag, bara lilla jag.

Fast jag är ganska mycket, kanske för mycket ibland, men helt okej för det!

22 år av galna, fantastiska, sjuka, roliga minnen, och fler ska det bli! <3 br="br">

Om bajs

Det är ett problem när man inte vet vad man ska skriva, tur att älskling vet!  Förra  veckan hade jag semester, väl tajmat med John Moore cklinicen som var torsdag till söndag! SÅ OTROLIGT OSLAGBART  UNDERBART FANTASTISKT BRAAAAAA!!!!!!! Jag har lärt mig HUR MYCKET SOM HELST!  Jag känner mig mycket säkrare  med ledrepet, hur jag ska svänga det och så, jag känner att jag blir bättre med min tamjing och jag känner att jag kan  förmedla det jag vill! Så totalt värt det! I fredags var det även min födelsedag, jippi hurray! Jag och familjen firade måndagen innan, för då  var Elin hemma också. Så  i fredags var det tårta, grill och vin med kursfolket, fantastiskt roligt! Sen sjöng dom för mig och vi satt och pratade halva natten! MJUM! 

Det är kurs igen i oktober och jag längtar som en galning! Jag ska verkligen träna fram till dess! Jag ska komma framåt! :D

Nu ska jag återgå till skype med babe <3 i="i">

Slut på ironi för tillfället

Jag har varit förkyld i en vecka nu, och jag börjar bli skapligt less! Jag vill känna smaker, jag vill kunna andas hort jag står upp, ligger ner eller böjer mig fram för att knyta skorna. Jag hatar snor och jag har träningsverk i magen av all hosta. När ska det ta slut??  Självklart har det varit som värst nu när jag varit ledig ett par dagar. Inte så mjuffigt!!!

Jag ser fram emot att kunna sova en hel nått utan att vakna av jobbiga förkylningsrellaterade saker.

Snark, och kanske god natt..

Jasådu!

Jaha, då kom förkylningen som ett brev på posten, otrevligt! Dessutom, feber, Lovely!! Jag har inte tid, jag ska göra saker!!!

Jag har inte tid

ojojojoj! Man skulle kunna säga att det var ett bra tag sedan jag skrev något sist! Kan vara för att jag har annat för mig, jobba, rida, bygga, fixa, sova och göra allt möjligt till exempel!

I alla fall, en liten summering av min sommar kan ni få! Det har varit hästveckan och det var SÅ KLART heeelt fantastiskt! Kortegen gick jättebra! Det var nog den enda varma dagen på hela sommaren och vi höll på  att stekas! Med det var sååååååååå kul!  Långritt, travdagar, kobingo och jag hann med att tatuera mig! Och självklart travlogen! En mycket bra vecka! 

I övrigt har jag lagt all min tid på stallet, bygga hage och Tornado, sen jobba och när tid finns, sova. Men jag lever och jag lever nu och jag mår förbaskat jäkla bra! Jag vaknar upp och är allmänt lycklig, jag gillar att det är så!

Det har även hunnit med att vara motorveckan, vilket i princip har inneburit jobba, jobba, jobba, men det är helt stört roligt, vi hade  rock pub, buffé och otroligt roliga barkvällar då man verkligen får chansen att blanda drinkar och ha sig, I like! 

Jag har laddat  ner en helt fantastiskt sjuk app som heter sleeptalk recorder, alltså den spelar in mig när jag pratar i sömnen, inte om.. NÄR! Det är sjukt läskigt att lyssna på sig själv morgonen efter och jag säger otroligt knäppa saker! Tänk vad folk har fått stå ut med genom åren på läger och annat! Ni är starka, ett under att ni lever! För att inte tala om mina köra vänner på alla våra sleepovers! ;)

Aja,jag placerar en liten bildbomb och en ska jag sova, en ny fin dag imorgon med stallet och jobbet! :D

 Jag tror att jag just har lyckats summera hela min sommar i bilder! Wooop!