Jag har klippt mig! Och jag är så skikt nöjd! Det är nu kort, megakort. Inget jobbigt häng och släng. Och så en liten röd detalj, coolt värre!
Världens nöjdaste människa ska nu sova.
Natti.
Jag har klippt mig! Och jag är så skikt nöjd! Det är nu kort, megakort. Inget jobbigt häng och släng. Och så en liten röd detalj, coolt värre!
Världens nöjdaste människa ska nu sova.
Natti.
Fast.. Egentligen är det ingen större skillnad, en ganska vanlig dag. Upp, på jobbet, idag hade vi bakskola. Vi fick se hur man ska göra med bröden vi ska använda, rätt intressant tycker jag då det är rätt kul att baka. Sen fick jag åka med snälla snälla Titti tillbaka till stan där jag gjorde en snabbsväng och kollade läget på julklappsutbudet, då jag har börjat och faktiskt kommit en ganska bra bit är jag väldigt sugen på att färdigställa.
Sen gick jag hem och konstaterade att jag äntligen fått en ny tid för att ge blod. Men jag ska ringa och kolla så det är grönt med att jag.tatuerade mig i juli. Man vet ju aldrig..
Sen hade jag och mjuffmarion ett chillarmoment i soffan i två timmar, det var rätt skönt att ligga och göra inget.
Sen tog jag mig i kragen och drog på mig ridoverallen och for ut till tornado. Då underlaget är smått urkasst just nu så valde jag att tömköra. Då det är en nödvändig och viktig del av inkörningen så lägger jag gärna ner lite extra tid på det. Och jag tycker själv att det går riktigt bra. Min fina duktiga kille<3
Jag tänker att så länge underlager är så här så blir det nog mycket markträning och kanske en del resor till ridhuset för att få lite variation och rpn.
Jag ska upp och jobba imorgon, och.innan dess är det ut till stallet och fixa hö och vatten. Blir himmlarns bra. Nu sova.
Natti.
Ibland har jag tusen saker jag.vill dela med mig av här, problemet är bara att när jag kommer så långt att jag ska ta tag i det och skriva så minns jag inte längre vad jag vill..
Just nu är jag lite splittrad, sen.senaste tiden har handlar så otroligt mycket om sjukdomar, både på människor och djur. Och det är något som berör mig starkt. Allt levande förtjänar att få leva, och dessutom få sin chans att verkligen göra det.
Kväver vi varandra och oss själva.i.våra hårda krav och strävan efter perfektion? Måste allt vi gör vara perfekt? Finns det inte att man gör sitt bästa och det är tillräckligt?
Jag kan känna i vissa situationer att fast jag gör mitt allra bästa, och verkligen inte kan åstadkomma mer än vad jag just gjort, så räcker det ändå inte. Förväntningarna och.kraven är högre, man måste göra mer, annars är man en belastning och inte till någon nytta.
Det finns nog många situationer i livet man kan applicera detta på och man kan vända det åt alla håll ocg fundera på varför världen är en så skruvad plats, eller så kan man sträcka på sig, varar stolt över sin insats, folk ska vara lyckliga att man ens bidrog! Och bara vara allmänt nöjd med sig själv, för att man är ganska bra.
Det tänker då jag göra i alla fall. Jag är ju trots allt alldeles lagom fantastisk,Yes!
Puss och god natt.