Jag sitter här och funderar på livet, jag funderar på vad jag ska göra. Jag flyttar hem om två månader drygt. Det känns bra att komma hem. Men jag är lite rädd, för att jag vet att livet är på väg att förändras drastiskt just nu, folk i min omgivning är sjuka, så pass sjuka att jag kommer inte att få behålla dem levande runt mig länge till. Jag är rädd för hur extremt lite tid jag har kvar med dem och att jag inte spenderat tiden rätt, jag kanske inte borde ha åkt till Östersund i år?
Jag är rädd för att fastna i Lycksele, jag tycker om min hemstad och jag trivs, det är inte det. Men jag vill inte bli kvar, jag kan inte bli kvar. Jag vill inte fastna i något tråkigt menlöst jobb för resten av mitt liv. Jag vill komma ut och se den osedda världen. Jag kan stanna hemma ett år max, och tänka och jobba så jag vet säkert vad jag vill. Jag är ganska inställd på att jag vill läsa socionomprogrammet just nu. Jag tror att jag vill bli någon sorts kurator eller samtalsterapeut, jobba med människor känslor och problem, göra något bra, som jag mår bra av. Om jag verkligen känner att jag vill bli socionom så hoppas jag verkligen att utbildningen inte är för svår för mig, det är ett av mina stora orosmoln, jag är rädd att inte klara av det, att misslyckas. Jag vill utbilda mig, jag vill verkligen bli något, men jag är så rädd att misslyckas.
Just nu går det lite trögt med mitt planerande och fixande, jag har inte ett flow i mitt liv. Jag önskar att jag hade det och kunde styra ihop saker och ting så att det blir bra, men det är lite svårt just nu.
Just nu hoppas jag bara att den här helgen blir bra så jag kan gå in i den nya veckan med full kraft och verkligen satsa, även om jag är klar med alla arbeten som ska göras. Det känns bra, men det är lite tråkigt, för nu har jag verkligen ingenting att göra.. suck.
Nu ska jag försöka varva ner och sova, jag är trött idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
och gör mig glad :)