Jag känner att jag är lite förvirrad i känslovärlden. Jag är så extremt taggad på att åka till Turkiet! Jag längtar så jag håller på av kollapsa! Jag jublar att det bara är 109 dagar kvar, sen blir jag påmind av folk att det är fyra månader kvar.. drygt. Tack så mycket!
Men det känns såå snart! Sommaren hänger runt hörnet, och jag är supertaggad på att jobba sommar med alla tokiga och roliga människor, och kanske min fantastiska Jossa! Sommaren är slitig, men det är så stört kul, tio veckor av adrenalin och sol.. förhoppningsvis på solfronten!
I övrigt så slits jag mellan allt jag vill, måste och inte orkar med. Sånt som tidigare var en klackspark utgör idag en kraftansträngning, varför? Jag vill så mycket, men jag når inte dit.
Dagens totala höjdpunkt som får mig att skratta högt varje gång jag tänker på det är min yngste brorson som jag idag var ute och gungade med/ åkte världens snabbaste rymdraket, beror på vem man frågar. Men när denna underbara varelse helt nöjd och lycklig börjar sjung hoppe hulle hulle, då smälter jag, mitt hjärta och hela universum.
Helt fantastiskt. Älskade lilla solstråle!
I övrigt så hatar jag rasism, ville bara säga det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
och gör mig glad :)